söndag 24 december 2017

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 24

– Vad fint det blev sade Tian till Uppfinnarnissan.

Runt om hela jorden hade människorna skapat självstyrande små tomtecirklar där de stöttade varandra. Nissarna använde apparna för att kommunicera med alla cirklarna och coacha dem, och cirklarna hade börjat bilda större grupperingar för att kunna stå starka tillsammans.

– Ja, att folk själva får kontakt och kan uppfylla varandras behov.

– Och att nissarna kan hjälpa till på plats, i ett jämnt flöde över hela året, och inte behöver tillverka saker som folk inte behöver.

– Det blir ju faktiskt effektivt på riktigt! sade Processnissen förtjust.

Tomten tänkte. Det var det här digitaliseringen handlade om.

Inte om att göra samma sak fast mer effektivt.

Inte om att göra det gamla vanliga fast med fler datorer.

Inte om robotrenar, appar som klappar eller uppkopplade julgranskulor.

Det handlade istället om att skapa något helt nytt.

Att utforska vad det var som människorna, och tomtarna, och hela planeten behövde. Och sedan använda digitala verktyg för att göra det lätt för alla att samarbeta om att möta precis de behoven.

Snabbt.

Effektfullt.

Smidigt!

fredag 22 december 2017

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 23

De hade jobbat hela natten, men en liten kurs i webbprogrammering förslog inte långt för det de nu skulle företa sig. Det såg mörkt ut.

Bredvid dem stannade plötsligt en buss till. Ut vällde en stor mängd resursnissar, och bland dem två personer som Tomten kände igen.

– Vi kan hjälpa till! sade Uppfinnarnissan.

– Vi sålde våra aktier i Santafy, sade Flyte. Köpte månadskort på Vättetrafik till alla nissarna, och tog en buss hit!

– Hur ska vi hinna?

– Tag det lugnt, sade Uppfinnarnissan. Vi stannade i vallmodiket och plockade upp Mary!

En dam skred värdigt emot dem. Tomten bugade djupt.

– Ave Maria! sade han.

Mary log.

– Nej, du tänker på någon annan! Jag är expert på smidig apputveckling. Nu ska det gå undan!

På Marys order slutade nu resursnissarna arbeta på alla halvfärdiga appar. De som på Santafy hade påbörjat en massa funktioner för olika kunder började nu istället att höja kvaliteten och arbeta av den tekniska skulden. I smågrupper diskuterade utvecklarnissarna med behovsutforskarnissarna om vad som verkligen behövdes så att de inte skulle öda tid på några onödigheter.

Marken täcktes av överbliven överlämningsdokumentation som ingen längre tittade åt. Det fanns inte tid att vänta på något sådant.

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 22

– Tian! Tomten!

En hel hop nissar rusade in på krogen Gyllene Råttan där Tomten och Tian satt och drack julmust.

– James här kom på det! Nu vet vi hur vi ska få de vuxna att ändra sig!

De knuffade fram en liten nisse med långa korkskruvslockar som log blygt emot dem.

– Jag såg att de vuxna blev motiverade till förändring om de bara fick STYRA SIG SJÄLVA, känna sig DUKTIGA och känna sig SNÄLLA, sade korkskruvs-James. Och när de fick vara det TILLSAMMANS.

– Som de tre vise männen, Edvard, Rickard och Daniel brukar säga, tänkte Tian.

– SAMMA SOM BARNEN JU! skrek nissarna förtjust. Vuxna och barn är lika!

– Vi har samlat de vuxna i självstyrande cirklar där de bestämmer tillsammans, sade en nisse.

– I små steg, sade en annan. Så att ingen behöver vara rädd för förändring.

– Jag frågar dem om nästa steg är gott nog just nu och om det känns tryggt nog att testa, sade James. Men det är svårt. Cirklarna vet inte hur man gör när man självstyr. Och vi hinner inte stötta alla. Det är flaskhalsen.

Flaskhals. Hur ska vi hinna? Tomten tittade på julmustflaskan och tänkte. Så fick han en idé.

– Det är det HÄR vi ska bygga vår app runt. Vi ska stötta dem som stöttar varandra!

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 21

– Jo, förbättring är alltid möjligt!

En annan av Tians vänner, Virginia Samspel, satt i mitten av en grupp molokna nissar.

– Det känns inte som om de vuxna försöker, sade en av dem.

– Nej, men de gör kanske precis vad de mäktar med just då? sade Virginia.

– De motsätter sig förändring, sade en annan nisse argt. Vi kommer aldrig kunna hjälpa barnen om de vuxna inte vill förändras!

– De motsätter sig förändring tills de får en ny tanke i huvudet, sade Virginia. Och det är där ni kommer in!

– Först skulle vi göra leksaker. Sedan skulle vi göra appar. Och nu ska vi få folk att tänka på nya sätt? undrade en tredje.

– Det känns väldigt komplicerat, sade Tomten.

Virginia log.

– Värre än så: det blir kaos när förändringen tar fart.

– Eller så är det mitt emellan komplicerat och kaotiskt som en annan av mina kompisar, Snöiga David, brukar säga. Att det är komplext, sade Tian.

– Hur gör man då, när det är komplext och man inte vet hur man ska göra? frågade Tomten.

– Man får pröva sig fram, sade Tian. Pröva lite, känna av hur det blev, pröva lite nytt.

– Ut och prova nu, nissar! sade Virginia. Prova många saker och kom ihåg att alla är fina och gör sitt bästa, även när de inte är snälla mot er!

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 20

– Igår presenterade vi vår testversion av appen för fokusbarngruppen och ingen gillade den, sade en nisse.

– Idag vet vi inte vad vi ska göra, sade en annan.

– För vi ser bara en massa hinder, sade en tredje.

Tian log mot dem.

– Jag har en vän här som kan hjälpa er! Mr Fishykawa-san!

– Varför? sade mr Fishykawa och tog alla nissarna i hand.

– Nu igen? tänkte Tomten.

Mr Fishykawa såg på nissarna.

– Varför gillade inte barnen appen? frågade han.

– En var ledsen.

– En annan hungrig.

– En tredje hade ont.

– Varför?

– Ingen tröstade, lagade mat eller blåste på såret.

– Varför?

– Ingen vuxen hade tid för barnen.

– Varför?

– De var upptagna med att ta hand om sig själva.

– Varför?

– För att...

Nissarna såg på storögt på varandra.

– ...vi inte har tagit hand om de vuxnas behov!

– Om vi tar hand om de vuxna kan de vuxna ta hand om barnen!

– Kom, nu löser vi det!

Nissarna sprang iväg. Några för att besöka fokusbarnens föräldrar, och några för att få tag i fler nissar. Nu behövdes så många de kunde få tag i. Det fanns ju trots allt en väldigt massa människor på planeten.

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 19

Flyte tittade på siffrorna i pergamentet.

– Investerarna blir inte glada. Santafy kommer inte att klara leveransen i februari.

Hans tid som VätteDirektör, VD, över Santafy börjat dåligt. Flytta produktionen från Nordpolen till Schezuan var inte så enkelt. Trots att han hade dubblerat mängden nissar hade leveranstiden inte halverats. Hans tre rådgivare tänkte.

– Nissarna gör som de vill! sade en av dem. Det ska vara EN som tänker ut allt, sedan ska de andra lyda.

– Nej Fredrik, sade en annan. Ingen kan hålla reda på alla detaljer. Flyte måste delegera. Ge var och en ett mätbart mål och följ upp på det. Lätt som en plätt!

– Du, Peter, har lika fel som Fredrik! sade en tredje. Vi kan inte beröva nissarna deras yrkesstolthet. Det är ledarskap som behövs!

– Men William, att berätta för nissarna vad de ska göra är väl ledarskap? sade Fredrik.

– Att sätta upp mål för nissarna och följa upp på dem är väl också ledarskap? sade Peter.

– Ja, vi kan se vilken avdelning som gör bäst ifrån sig och avskeda de andra, sade Fredrik.

– Nej! Det viktigaste är inte mätbart, sade William. Era sätt skapar bara rädsla!

Flyte tänkte att han förstod vilket ledarskap som behövdes. Tomten.

Tomtens digitaliseringsresa, lucka 18

– Vänta, vi måste landa!

Tomten tittade ner i gryningsljuset. Där nere på marken framför en anslagstavla stod faktiskt en handfull av hans alldeles egna nissar. Tian störtdök och landade i en stor snöhög bredvid dem.

– Tomten! ropade nissarna och kastade sig om halsen på Tomten.

– Kära, vad gör ni? frågade Tomten.

– Vi gör en app tillsammans, sade nissarna och ledde honom till anslagstavlan.

– Vi tog en webbkurs i programmering, och sedan kom farbror Jeff förbi och sa att vi skulle stå framför en anslagstavla varje morgon om appen skulle bli bra.

– Vi berättar vad vi har gjort, flyttar en lapp på tavlan, och sedan säger vi att vi inte ser några hinder!

– Hur går det då? undrade Tian.

Nissarna tittade på varandra.

– Inte så bra.

– Vi flyttar många lappar.

– Men vi har inte börjat programmera appen än.

– För vi vet inte riktigt var vi ska börja.

– Farbror Jeff sa att vi måste hitta någon som berättar för oss i vilken ordning allt ska göras!

Tomten log mot dem och vecklade ut pergamentet han fått av Effektdrottningen.

– Vill ni hjälpa till att möta barnens behov på riktigt den här gången? frågade han.